Vaknade på lördagen och lät som jag druckit whiskey hela natten! Det är en fantastisk känsla när man vet att man ska sjunga senare på kvällen...NOT! Snoret ägde min näsa och hostan blev bara värre....Gjorde ett stads besök med Mary för att pigga upp mig och åkte till morfar en stund. Kl.17 skulle vi göra ett genomdrag med låtarna inför kvällens överraskningsgig. Min vän Jeanette fyllde 40 (vilket är helt jävla obegripligt då hon ser ut som 25) och hon ÄLSKAR Bon Jovi, så vi hade repat in tre Bon jovi-låtar som skulle framföras. Jag hade sett fram emot detta nåt så in i he....och nu satt jag där och fick sänka låtarna ytterligare!!!? Stegade sedan iväg till festen och insåg att det blev mer ochh mer problem att prata med folk, ljudet ville liksom inte komma ut....hade min gamla sångpedagog hört mig hade hon sagt åt mig att hålla tyst och gå hem! Men ...the show must go on! Så jag betsämde mig att Jea skulle få köra låtarna och jag skulle stå och mima texten brevid. Så kom då bror och Theo, och det blev ett jättejubel och Jea kunde inte hålla tårarna tillbaka, då kände jag att jag får väl ta att jag blir stum på kuppen,för sån glädje måste prisas! Dessvärre hade Jea glömt texten i rena förvirringen och jag fick tjuta fram det jag kunde men det blev lyckat! En rolig och minnesvärd kväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar