måndag 28 februari 2011

I brist på liv....

.....så bestämde jag mig idag för att titta på en film som jag lånat av en kompis.:
Titanic II.
Mmmm jag vet.
Meeen när den bara ligger där och jag inte har nåt bättre för mig så , ja, då var jag bara tvungen.
Jag visste ju redan innan vad jag skulle tycka men att det skulle bli så illa trodde jag inte.
För det första var tydligen inte filmen riktigt ärligt införskaffad så textningen var det ju då nån finsk fyllemaffia som gjort efter ett antal Koskisar...jag ger er några exempel;

"We are running out of fuel" ( textning ; Bränslet är utrotningshotat siinoutelle), " Something is leaning against the door" (textning; kiitos vissa lutar sig mot dörrar) , " the water is so cold" ( textning; klä dig och läpin bli varm). Alla "she" översättningar är också "han" eller "honom", så det är en kvinnofientlig finne också.
Ni inser att jag har skrattat mig igenóm vad som ska vara ett drama va?
Då har jag inte ens nämnt handlingen;
En rikemans son har fått för sig att bygga en kopia av Titanic ( han kommer ombord på båten med helikopter och fyra bimbos i släptåg) med på båten är hans förra tjej som är sjuksköterska och ska jobba på resan ( hon står bittert och ser på när han kommer ombord) hennes pappa jobbar som kapten i Kustbevakningen och är på uppdrag på Grönland där flera laviner orsakat tsunamis, ja ni förstår ju nu vad som ska hända.
Okej; finn fem fel hitta 10 blev det sen.
Fel1; När båten avgår från New York står människor på båten och på land för att vinka adjö, budgeten var dock inte lika stor som i första Titanic-filmen så det är ca 50 personer som står på kajen och lika många på båten.
Fel 2; Båten avgår och det ska vara ett stort party för att fira avgången men bara killen som äger båten är uppklädd, samt hans entourage, men alla middags-statister ser ut som dom kom direkt från ett fredagsmys hemma. Samt att den fina middagssalen ser ut som vilken Folkets Hus-lokal som helst.
Fel 3; När de får rapporten om tsunamin som närmar sig båten blir plötsligt en av bimbosarna den som ska säga till folk att gå till sina hytter och även den som folk springer till sedan för att fråga om vad som händer, nån annan personal syns aldrig till i filmen.
Fel 4Fet; när det sedan är dags att gå i livbåtarna ska endast barn och kvinnor in i HISSEN för att då slussas ner till livbåtarna, en man försöker ta sig i i den sista halvtomma hissen men åker på en feting för att han varit otrevlig tidigare och blir lämnad kvar?!
Fel 5Fet ; sjuksyrran och ägaren ska springa ner för att rädda hennes sjuksyrrakollega som ligger i sjukrummet med en vagn som ramlat över henne och nu kommer det mest förbryllande; hon blöder från ett sår hon fått och istället för att sjuksyrran använder alla nödvändig utrustning som finns i det sjukrum dom ändå är i så ber hon ägaren ta fram ett kreditkort som HAN sen får tejpa fast över såret (???!!) ja igen (WHAT???!!?).
Fel 6; de ska ta sig ut genom en dörr som sitter fast och ägaren tar en brandyxa för att bända upp dörren så tjejerna kan smita ut genom den. Sjuksyrran tar sig precis igenom men när kreditkortsskadan ska igenom så går yxan sönder och hon kläms ihjäl i dörren. Då säger ägaren "fuck" och hoppar över henne. Man skulle ju tycka att han inte skulle ta sig igen om dörren eftersom springan var ca tjugo cm när första bruden gick och när andra blev klämd bör det väl ha blivit ca fem cm kvar att ta sig igenom men icke......
Fel 7; alla dörrar sitter fast och trots att båten har kraftig slagsida kan dom springa och gå helt vanligt i korridorerna.
Fel 8; när båten är på väg att slå runt tar de skydd i.....ett SKÅP??!
Fel 9; När kapten Pappa kommer to the rescue simmar han rakt på ....SKÅPET??!!
Fel 10; dom insåg förmodligen att det var ingen idé att ödsla mera tid och pengar på skiten så slutet är nog blad det sämsta av dåliga filmslut jag sett!
Ja det är ju en och en halvtimme av mitt liv jag inte får tillbaka men hey jag har ju skrattat iallafall!

söndag 27 februari 2011

Liv i perfektion!

Väljer vi att forma våra liv eller är det redan är valt, ödet och livslinjen.
Jag tror på ödet och att allt som händer dig är menat för något. Många gånger har jag undrat VARFÖR vissa saker händer och vad det var bra för, men så kommer det alltid ett tillfälle då jag får svaret. Men frågan är om jag då valde att leta efter ett tillfälle som skulle ge mig svaret, undermedvetet eller medvetet, eller om det helt enkelt föll sig så?
Jag tror ju också att man väljer sin egen väg, att man har en inre styrka eller en tro som gör att man väljer väljer vilket liv man vill leva. Jag har träffat människor som kommit från dom sämsta förutsättningarna i världen men ändå lyckats styra upp, med sin egen styrka, sitt liv till det bättre, men jag har också träffat dem som med samma bakgrund bara av en ren slump hamnat rätt, utan att anstränga sig.
Vad är det då som gör att våra liv blir till de det blir ? Är det jag , min familj, min religion, min sociala tillvaro eller omgivning som gör mitt liv till det de är?
Hela tiden har jag trott att man alltid kan forma det själv, men jag är nog naiv på den punkten. Ibland går det inte att påverka hur man än försöker. Antingen är det för att man inte vågar ta steget , man vet inte vad som väntar, man kan leva ett miserabelt liv men om jag byter väg blir den sämre eller bättre? Oftast vill vi ha ett kvitto på att det blir bättre för annars byter vi inte väg!
Alla solskens berättelser, böcker och filmer som handlar om förändring slutar ju alltid i ett rosa skimmer och rikedom, för alla de som gjort en förändring till det sämre vill vi inte höra talas om så det klart att dom inte existerar.
Jag har nog alltid gått på min egen känsla och gjort det jag trott varit bäst, det har många gånger visat sig vara så fruktansvät fel, men jag gjorde det och jag överlevde. Jag har många ärr i mitt hjärta och blåmärken på min stolthet men jag lever mitt liv till fullo och när något inte passar längre så byter jag riktning. Men jag kan det, jag har både familj och vänner som gör att jag kan det. De finns där för mig i vått och torrt, de kan vädra åsikter men dömer inte och det är en skön känsla. Jag är likadan, jag kan "tycka till" om saker men jag dömer inte utan försker finnas där bara. Vi vet bara om ett liv och för att kunna njuta av det måste man leva som man vill!
Alla kan inte det.
Jag vet det nu.

Premi Bankkyrkan!

Premi på Bankkyrkan och ni får bilderna från min värdelösa mobilkamera eftersom min kamera är borta för alltid! Sen som vanligt så gjorde jag ett snabbt stopp på Bish och träffade mina arbetskamrater Anders, Örjan och Conny med vänner. Sen mötte jag upp Sara, Robban och Ecky för att gå vidare till Bankkyrkan. Det är då en ny nattklubb i stan som kommer att ha event en gång i månaden och man måste vara inbjuden för att få komma in. Otroligt häftigt ställe men premin var inte så lyckad. Och vi har rutin att gå på premi vill jag tillägga, vilket märktes då vår "lycka till"-blomma var den enda som prydde entrén denna afton...pinsamt... Allt var bra utom musiken. Det roligaste för kvällen var en överförfriskad tjej i en röd glittrig klänning och 12 cm klackar som fömodligen hade lärt sig dansa på en strippklubb i Polen......det säger en del. Jag filmade henne lite och jag ska imorgon, för nu är jag för trött, försöka lägga upp denna intressanta video......
Robban och Sara gav upp runt halv ett och det var en timme för länge, och jag och Ecky styrde kosan till Hugos där kvällen fick ett mycket bra avslut på dansgolvet till riktigt bra musik....nåt att tänka på för Bankis nästa gång! ;)






































lördag 26 februari 2011

AW med konsekvenser

Här skulle jag ha lagt upp bilder från gårdagens AW. Men jag glömde kameran på bordet i lobbyn på Grand och nu är den borta! Suck.....jag önskar att nån kunde ha koll på mig nångång.....
Så till kvällens premiär ska jag då fota med min telefon! Lyckat då den är VÄRDE att fota med....

fredag 25 februari 2011

Lycka!

Jag vet att mitt inlägg var lite väl kort igår, men jag var sååå trött. Den senaste tiden har det handlat mycket om känslor i mitt liv. Känslor måste vara Guds största gåva och straff.
Att ha en underbar känsla, att vara glad, lycklig, kär osv är ju oslagbart. Den känslan kan ju ta en genom allt och övervinna allt. Men den motsatta känsla av olycka, sorg, ledsamhet och ångest är det värsta som finns och kan sänka den bästa.
Jag har nog upplevt allt de senaste två månaderna. Jag har inte pratat om det så mycket men jag kom på kollisionskurs med en av mina närmaste vänner strax innan jul och det resulterade i att vi inte pratade på två månader. Det var nog det värsta uppbrottet i mitt liv. Jag har gråtit, varit arg och förtvivlad då det var en enorm förlust. Vanan av att prata med en person varjedag, och flera gånger till att inte prata alls var fruktansvärd. Och just som jag hade så mycket att berätta för personen. Men från och med igår är vi på samma väg igen och det känns underbart! nu kan jag dela de andra känslorna med min vän och det behöver jag då jag har många känslor på kollisionskurs. Men jag är ändå lycklig!:)

Faith,Hope and Love

Mitt livsmotto funkar bra. Allt bygger på tro,hopp och kärlek och det övervinner allt.
Jag är lycklig.

torsdag 24 februari 2011

Livsmotto

Faith, Hope & Love

onsdag 23 februari 2011

Lycka!

Värdelös dag på jobbet med ändå känner jag mig lycklig. Just idag alltså. Imorgon kanske jag inte gör det men det struntar jag i. Just idag gör jag det.
Jag är glad och lycklig och tillfreds. Just idag och just nu. :)
Ni måste också få se de fina blommorna från min anonyme givare.....och när jag doftar på dem så blir jag ännu lyckligare. Man måste ta tillvara på livets små saker ibland.

tisdag 22 februari 2011

Not D-day but close...

Idag har inte varit en walk in the park precis. Karin startade dagen med att vara arg i min telefon tio över sju. Ja inte på mig utan på en arbetskollega som förbisett det faktum att hon skulle ha en varm,fulltankad firmabil till Jkpg. Istället fick hon motsatsen och det slutade med egen ride. Sen hackade dagen vidare och jag blev sen från jobbet.
Men lite lasagne och en bukett rosor gjorde dagen bättre. Älskar överaskningar från anonyma givare.
Blev en film också eller två för den ena orkade jag inte se så det blev till att klämma på en ny "Stricken".....men inget jag rekommenderar.
Nu blir det sömn!

måndag 21 februari 2011

Bloggelibloggvärlden!

Jag har ju fuskat lite i bloggansvaret på sistone. Men jag är lite upptagen på kvällarna nu för tiden och för det så ber jag om ursäkt! Helgen som gick var som vanligt faboulus! Man har faktiskt inte roligare än man gör det! Meeeen, utan mina vänner skulle det vara NÅGOT tråkigare. Jag har hunnit med att träffa några av dom i helgen. På fredagen hann jag med lite catch-up tid med Jen, dock endast en 45 minuter men ändå, det var skönt att prata av sig om diverse saker. Sen Sara i en halvtimme i telefonen, har ju inte träffat människan på år och dar känns det som. Så fick Ida sig en snabbis på lördag, och hon hade varit en ängel som varit på IKEA och handlat åt mig, värmeljus är ju en attraktiv vara i den Persiska hemmet ( näää inte persiska utan PERS -iska...hehehe) . SÅ avslutade jag kvällen med Isak, Lisen och Karin ( samt en anonym gäst som inte vill nämnas på min blogg, personen lever med skyddad identitet) , middag hos mig och sen dans hela natten på Hugo! Så härligt! Har dock bara en bild från kvällen, jag hade inte tid med mera......:)


lördag 19 februari 2011

Jag och radiofenomenet Marcus Birro.


Igår blev det ännu en gång Karlavagnen på vägen hem. Tydligen så finns det inget ämne på fredagar utan det är fritt och tydligen så är det Marcus Birro som är programledare.

Jag har inte rikitigt bestämt vad jag tycker om Birro. Kanske jag också tycker att det är ok att inte ha en åsikt om honom. För hela syftet med fenomenet Birro är väl att väcka nån slags känsla? Annars skulle han väl inte vara debattör, författare, poet, krönikör och programledare?

Första samtalet med en gammal sjuk kvinna igår väckte ilska hos mig för att jag tyckte han var nonchalant och plump, andra samtalet med en lastbilschaufför från Norrland blev bättre då jag helt plötsligt tyckte att han var en sympatisk och " next-door-neighbour-kille". Sen drog han en text om livet, döden och hur han ska gifta sig i Venédig. Den kanske var lite för flummig för mig men den väckte ändå en känsla och jag lyssnade. Så summan av Birro-grejen är att jag kan lyssna på honom men kan inte ha en åsikt om honom.

fredag 18 februari 2011

En till sen lite helg....

Mot Motala igen och föreställning. Imorgon får jag vara ledig och ska då klämma in allt jag inte hinner i veckorna, men det ska nog ordna sig. Sen ska nog jag och Karin se oss om i stan på kvällen. Idag har det varit ytterligare en kylig dag på jobbet med kupévärmare på. Ingen värme på elementen än så länge.....jag vill till ett varmare land!!!!!!!

torsdag 17 februari 2011

Jag och radiofenomenet.

Ännu en föreställning vid sitt slut och ännu en åkning med det svenska radioutbudet kl.22.10.
Det blev Karlavagnen igen. Hur ångestfyllt det där programmet än är så måste jag lyssna. Ikväll var ämnet "oro". Så liksom magi så dyker det upp en ensam, arg och pratglad skåning.
Först ville hon berätta hur hon var orolig över att gå i pension, sen gick det över till att berätta hur länge hon jobbat inom vården och var den var på väg, vidare till att bli riktigt förbannad över hur lata ungdomar är idag. Hon slängde också in lite cancer i hela historien , som att den inte var tillräckligt intressant eller ointressant innan.....Igår var temat " nybliven" och även då klämdes det in en nybliven skånsk dam som ALDRIG slutade prata.....hon gick liksom inte ens upp efter luft utan pratade på inandning också!
Jag förstår inte varför skåningar låter så hårda och arga när de är irriterade över något, och sen använder de gärna ordet "räligt". Vad fan är räligt??
Sorry men jag förstår inte vad skåningar säger och det är tydligen väldigt populärt att ha dem med i radio. Nu undrar jag om det finns ett ord för vad jag är, för hade jag tyckt att jag har svårt att förstå en invandrare hade jag varit rasist, är jag dialektist då eller nåt?
Jaja imorgon blir det en vända till och jag är spänd inför ämnet......
Sleep tight!

Ett rejält åka!

Den här veckan har jag inte så mycket att uppdatera er på. Jag ska nöta Motala-vägen ett antal gånger. Är inte spelledig förrän lördag och som jag ska njuta av den lördagen sen!
Igår var det inget vidare att åka hem efter föreställningen, snorhalt och jag tror jag bytte radiokanal sjuttioelva gånger. Det fanns inget att lyssna på! Jag orkade inte med reklamen på BAndit och Rix FM, East spelade enbart rap, P3 var mycket ointressant och P4 gav mig enbart ångest! Så det blev ett bytande tills jag tröttnade och spelade Mary Fay istället!
Ses!

tisdag 15 februari 2011

En underbar vänkväll!

Missade ju helt att lägga upp och blogga om den underbara söndagskvällen! Efter en mycket märklig föreställning där det glömdes lines, ingångar och pelarflyttar så blev det ett bra slut. Fredrik, en artistkollega och vän, var hemma från Tyskland för en blixvisit. Som vanligt så är ju tiden så svår att få ihop men vi lyckades. Efter att han sett vår musikal kom han och Daniel hem till mig för att umgås. Tilltugget för kvällen var en underbart god champagne och Donken-mat?! Ja det gick så bra så och som vanligt gick vi igenom alla livets gåtor och som vanligt blev vi inte klokare....Men dom är så älskvärda mina vänner!


måndag 14 februari 2011

Alla hjärtans dag......

Så var det då 14 februari och alla hjärtans dag. Det måste väl vara den största ångestdagen på året för alla ensamma människor. Överallt fladdrar folk runt hysteriskt och köper presenter, var man än tittar så ser man en man med en blomsterbukett. Jag trodde jag skulle komma undan genom att vara på jobbet, men nä....först kom ett blombud, alla tittade förväntansfull på den utarbetade mannen som kom med blommorna; " till personalen på M &L från Viltpoolen", så jävla osexigt att få blommor av ett företag som säljer allt ifrån hjortron till krokodilkött! Sen dök väl nästa säljare upp med bakelser....goda iof men ååååå. När så det andra blombudet kom hoppade det till igen...kanske nu? " Var finns Christian"? VAR FINNS CHRISTIAN??? Meeeen så besviken.... Nu fick jag iof så jag teg på min födelsedag men ändå....Så efter jobbet plockade jag med mig tre bakelser, åkte till Ingelsta och köpte ett silverarband med hjärtan på med pengarna jag fick av farmor när jag fyllde år och är nu hemma för att fira den här dagen med rester från igår och två nerladdade avsnitt av mina favvo serier fö jag vågar inte chansa på att min riddare på den vita hästen ( eller mera the prince of Darkness när det kommer till mig....) anländer på Kungsgatan idag........ Jag blev iallafall glad för ett livstecken från en älskad vän. Men JAG HATAR ATT VARA ENSAM IDAG!!! och kommer att hoppas in i det sista på en ljusning....sån e jag.


lördag 12 februari 2011

Bowling och AW

Gårdagen var mycket rolig, så rolig att jag måste lägga upp bilder för att Lisen ska vet ahur kul det var!Hahahaha.....Bowling i äckliga Vilbergen, god mat men 45 minuters väntetid WTF is that?! Hursomhelst en mycket rolig och trevlig kväll med goda vänner! Ikväll blir det vila så jag är laddad för föreställning imorgon......eller?
Posted by Picasa

fredag 11 februari 2011

Slutet på en låååång vecka

Äntligen fredag! Det känns som veckan aldrig skulle ta slut, och jag har lagt mig på tok för sent varenda kväll! Men i helgen ska jag vila, förutom ikväll då vi ska bowla med jobbet, dubbelmatch och sen ut och äta. Och förutom på söndag då jag har föreställning. Men lördag blir en slappdag och fylla-på-förråden-dag. Jag kastar väl upp lite pics från ikväll senare :)

onsdag 9 februari 2011

Förbjudet!

Det är inte mitt, jag får inte ens låna.
Jag skrattar hysteriskt men skulle behöva sätta det i halsen.
Jag är road men borde sova.
Jag är glad men borde säga förlåt.
Vad är det här? Fel? Förmodligen. Jag ber väl om ursäkt igen då.
Välj! Ja det kan man ju säga i en perfekt värld. Lever jag i den. Nä.
Gör andra det? Tydligen.
Jag kommer aldrig att bli perfekt. Jag kommer aldrig att kunna peka finger. Säga till.
Ensam är trist.
Sällskap är skönt. Jag ber om ursäkt igen.
Jag är bara människa.

måndag 7 februari 2011

Lite bilder....

Här är lite bilder jag lånat av Daniel från Hur man lyckas i affärer utan att anstränga sig! SE DEN NU!!!!Jag är ju med.....:)
Posted by Picasa

söndag 6 februari 2011

No2

Idag körde vi föreställning no2 alltså. Inställningen till den var väääääldigt avslappnad då premin gick så bra, vilket resulterade i ett antal missar....men jag var prickfri. Lycka!
Nu är det inget förrän onsdag tackolov, är liiiiite trött på Motala vägen där allas favorithastighet är 85 km/h!!? Så nu kan jag ha en normal vecka och hinna träna, som jag saknat som en tok!
Har inget mera att bidra med idag och inga bilder än från premin men jag hittade en bild på mig och Lisen från Hugo´s igår som jag lånade av Nkpg by night. See ya!

Premi!

Så var premiären avklarad och den gick galant, förutom en pelarflyttning som var mitt fel, men ändå inte, hursomhelst så rätade det upp sig och inga andra större fadäser hände. Det var verkligen jätteroligt och det var så kul att mina vänner Jen,Ida, Karin och Lisen kom för att stötta. Jag fick också dessa fina blommor, samt en bukett av Sara och Robban som inte kunde komma men som jag tänkte bjuda in längre fram, vill ni se den så hör gärna av er. Efter föreställningen blev det Nkpg by night och en svängom på Hugos, det var riktigt roligt. Nu ska jag se om Seb har lyckats hålla bilen hel, som han fick låna igår och sedan bege mig till Motala för föreställning no 2! Ha en trevlig söndag ya´ll!



lördag 5 februari 2011

Premiärnerver?

Ikväll har vi premi på musikalen "Hur man lyckas...." och jag är inte nervös. ? !
Jag är iof ALDRIG nervös när jag ska upp på scen, jag bara längtar och VILL dit! Det är så kul att stå där och jobba med så duktiga människor. Speciellt att få jobba med Daniel igen. Vi har ett bra teamwork och har verkligen börja hitta in i rollspelet.
Efter föreställningen kommer jag att bli nervös. Det blir jag ALLTID. Mycket märkligt.
Men precis efter ridån gått ner vill jag inte prata med en människa på några minuter. Jag går igenom hela mitt uppträdande, granskar kritiskt och är oftast missnöjd. Hittar alltid nåt som inte var bra. Men efter ungefär tjugo minuter kan jag vara jag igen och njuta av att jag har lyckan att få göra det jag älskar; stå på scenen!

torsdag 3 februari 2011

Hur man lyckas-folket

Jag har ju varit hemma och varit sjuk i två dagar och då händer det inte mycket....Men jag kan lägga upp lite bilder från musikalen som har premiär på lördag " Hur man lyckas i affärer utan att anstränga sig". Ganska roligt att se allas förvandling i sminket, när alla får på sig peruker och scenkläder. Själv blev jag tjugo år äldre på ett kick! Tack för det. Även om Daniel säger att jag är snygg så hjälper det inte, jag känner mig som en idiot......Tur att jag kan byta om när jag går hem..... Så varsågoda och njut av bilderna. Jag får ta flera på lördag. :)













































































onsdag 2 februari 2011

Samvete

Igår när jag kom ut ur hissen hittade jag en hundralapp i trapphuset. Jag kan ju nästan säkert säga att det inte är min och den låg närmare "mittemotgrannens" dörr än "bredvidgrannens". Så jag tog upp den och gjorde det som föll mig in först, stack in den i "mittemotgrannens" dörr. Sen gick jag in till mig. Jag är faktiskt en bra människa!
Så tänkte jag tänk om nån kunde gjort så där när jag tappade min hundrig i somras, förvisso utanför dörren på gatan men jag var ju nere på tre minuter när jag uptäckte det, men då var den borta.
Tillbaka till gårdagen. jag grubblade lite över hur många som skulle gjort så som jag gjorde och inte stoppat den i fickan istället? Helt plötsligt hade den giriga lilla djävulen som bor långt där inne att ta över och tankar som "finders keepers" och " låg den inte lite närmare min dörr ändå" började ploppa upp. Hmmm... jag hade ju faktiskt tappat en hundring i somras och det kunde ju lika gärna vara den som fastnat under skon på nån och sedan nästa och nästa och nästa och sen ooops helt magiskt hittat hem igen? Heeeelt otroligt skulle det ju inte vara. Eller? Och grannen som precis köpt lägenheten mittemot för, ja man vet inte hur mycket då den är helt ny renoverad, dom bör väl inte sakna en hundring? Eller?
Dom kanske hade lagt den där för att som tycker att jag ser ut att behöva en hundring fast dom inte vill ge mig den i handen? Eller?
Hur det slutade? Jag gick ut och hämtade den igen.
Jag är en dålig människa.