Det är inte mitt, jag får inte ens låna.
Jag skrattar hysteriskt men skulle behöva sätta det i halsen.
Jag är road men borde sova.
Jag är glad men borde säga förlåt.
Vad är det här? Fel? Förmodligen. Jag ber väl om ursäkt igen då.
Välj! Ja det kan man ju säga i en perfekt värld. Lever jag i den. Nä.
Gör andra det? Tydligen.
Jag kommer aldrig att bli perfekt. Jag kommer aldrig att kunna peka finger. Säga till.
Ensam är trist.
Sällskap är skönt. Jag ber om ursäkt igen.
Jag är bara människa.
