Idag hände det grejor! Min arbetskamrat Otto gick som en äggsjuk höna och väntade på besked om att få det jobbet han hade sökt. Så äntligen på eftermiddagen ringde dom och sa att han fått det!!Så jäkla kul. Han blev så glad att han nästan gick i bitar av adrenalin, och jag åkte med i hela glad-svängen så det kändes som om jag hade fått ett också! Crazy!
Så idag sa han upp sig och ska nu flytta till Göteborg för ett nytt jobb och förmodligen ett nytt liv!
Jag minns när vi flyttade hit, det var verkligen att skaffa sig ett nytt liv då vi inte kände nån. Men det gick ju med rekordfart så kände man alla, och alla kände dalkullorna på Cromwell! Nu känns den stad som en gång kändes så stor, väldigt liten. Det underlättar ju att ha ett arbete när man flyttar annars tror jag att man bli lite instängd. Men man ska också veta att det är inte säkert att man är den man tror man är, för det vet man inte förrän man börjar om nån annanstans. Då kan man ju vara den man VILL vara inte den människa som kanske är skapad av den miljön man växt upp i och så som folk FÖRVÄNTAR sig att du ska vara resten av livet. Flytta är bra tror jag.
Jag kanske ska flytta igen....men då får jag väl lov att flytta hem annars går min svägerska ner i spagat av ilska! Och mamma med tror jag.....
Jag ska iallafall skicka iväg en ansökan nu, och till vilken stad säger jag inte!:)
damn right! =P
SvaraRadera