Ett vitt litet kuvert....

Idag fick jag det lilla kuvertet jag väntat på med posten. Det lilla jävla kuvertet som gett mig kramp i magen varje dag i en månad, och som varje dag i en månad inte har kommit. Så gick det en vecka över den månaden, och det sas ju "inom fyra veckor" så jag hade nästan glömt bort det. Men nästan som om dom gör det på flit " nu har hon nog glömt oss så klämmer vi dit henne", ja ni vet lite som Radiotjänst jobbar, så skickar dom ut det. Jag ville kliva på det när jag kom innanför dörren men det hade ju inte hjälpt. Så det var ju bara att sprätta upp skiten. Jag fick ju ett annat kuvert för några veckor sedan som brukar innehålla åtminstone ett par tusen i glädje, meeeen i år hade dom bestämt sig för att jag var hackkycklingen, så det innehöll 193:- tillbaka. Jag får väl vara tacksam för att jag fick tillbaka och inte fick betala in! Man ska ju alltid vara så jävla tacksam!! Men idag är jag inte tacksam, inte till någon inblandad i det här. Om vi säger så här, jag ska inte prata med nån, umgås med nån eller svara i telefon idag. Det var beskedet.