Tack Pernilla!

Halvt medvetslös var väl tillståndet igår, när jag gick upp på morgonen.
Jag fick hålla mig i skrivbordet för att orka sitta uppe när jag kom till jobbet.
Tanken var ju att jag skulle vara ledig den här veckan efter att ha gjort 90 timmar,  men det verkar ju uppenbarligen inte funka....
Så på eftermiddagen när jag kom hem ville jag enbart ha ett vilohem.
Min kära vän Pernilla kom då till undsättning och bokade in oss på ett de luxe-rum på Villa Fridhem Spa och konferens.
Vi åkte som blixten ut och fick god mat, och sedan lite bad i poolen. Jag la mig på en Fat Boy och läste tills jag somnade, vilket också mannen i mitt liv gjorde. Han lyckades knöla in sig bakom mig och snarkade så kaklet vibrerade i poolrummet.... Sen bastade vi lite och gjorde oss i ordning för middag i restaurangen.
Vi som som stockar i natt kan jag säga och blev mycket väl omhändertagna! Jag tror dom hade fått lite förhandsinfo om det här trötta paret och det fanns inte en barnfamilj i närheten av vårt rum!
Idag känns det mycket bättre efter att ha ätit deras jättegoda frukost och jag kan jobba lite.
Det där med ledighet och semester är endast till för få......

Påsar och mörka ringar är ett minne blott!

Supergod burgare!