Ibland måste man jobba, ibland måste man bara iväg.
Vi har jobbat och vi är iväg.
Underbart- Kämpigt. Härligt. Slitsamt.
Men vem är jag att klaga. Det finns alltid de som har det värre.
Till dem -förlåt- jag ska inte klaga i min I-lands värld.
Jag borde ha sett förbi mitt illamående. Borde ha åsidosatt.
Solen har stärkt, solen har värmt, närheten har stärkt och närheten har värmt.
Snart är vi tillbaka i hoppet sköra värld.
Starka? Ja det är vi alltid tillsammans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar