Suckar i tysthet....

Häromdagen skulle jag packa för konferensdagar. Min läkare ville sjukskriva mig då jag har fått karpaltunnelsyndrom.
Jag kan inte en beskriva hur ont det gör, hur jobbigt det är att ligga halva natten i värk och handledsskenor.
Men jag vill inte klaga.


Dock kunde jag inte låta bli att sukta efter mina klackskor på väggen. Ja, ett enormt i-landsproblem, jag vet, men jag kunde inte låta blir.
Jag har ett underverk inom mig men när jag inte kan sätta på mig strumporna själv och gråter så skäms jag. Jag ska inte gråta över det jag ska strunta i det och säga att allt är värt det.
Det är det. Men det gör fortfarande ont.

Men jag tog mig till konferensen och jag deltog.
Med svullnad , värk och gråt .
Jag genomförde den också.  Men jag var så glad att komma hem igår, och bli omhändertagen och omplåstrad.
Men jag vill inte klaga. Absolut inte.

Mina babies som får vänta lite

Jag lärde mig nya ord på konferensen.