söndag 17 oktober 2010

En söndag i oktober

Vaknade 07.15 idag...mmmm det är sånt man vill en söndag....NÄ! Men solen sken så det var väl nåt positivt. Halv nio tyckte jag att det var lämpligt att ringa Jen...jag visste att hon va hemma igår så därför kunde jag vara så fräck en söndag, annars skulle jag ha väntat till tio iallafall. :) Hon var på hugget så vi gick ut och gick runt parken och sen in på gamla kyrkogården där vi försökte lista ut varför det var så få gravar, omärkta och vissa hade träkors med bara ett namn eller "mor" på, som jag berättade om häromdan.
Jen´s idé om det hela var att det fanns många flera gravar under, men att dom inte var uppmärkta och att det var tjänstefolk åt dom andra med gravsten och fullständigt namn, min idé var att dom hade haft nån sjukdom så dom fick bli begravda längre bort än dom andra. Så mötte vi en äldre kvinna som såg ut att veta saker, så jag frågade.Då berättade hon att den var gammal och ingen skötte om den så när stenarna eller korsen gick sönder så tog man helt enkelt bort dem. Vi fick också mera information än vi bad om då hon fortsatte berätta om kyrkogården. På den norra delen fanns "kolera"-gravarna där dom som dött i den sjukdomen låg, men dom syntes så dåligt så det var ingen idé att gå dit tyckte hon. Men hon rekommenderade oss att gå lite längre ner till den muslimska delen, och det gjorde vi. Hade vi inte tagit det rådet hade vi nog stått där än för att lyssna på damen som kunde allt om kyrkogårdshistoria.....
Den muslimska delen var lite av en upplevelse. Det var många gravstenar men också bara plastbitar eller små pinnar som stack upp, foton på de döda och måycket plastblommor. Jag läste lite om muslimska gravar när jag kom hem och tydligen så är det inte så poppis med gravstenar hos muslimer, man kan säga att dom skiter i det på ren svenska. För dem är bara graven viktig och att den döda kan resa sig lätt när vid uppståndelsen, i en lätt svepning och kistlocket får ej vara igenspikat. Stenen får inte heller placeras så den är rakt över kroppen. Idet fallet hade dom ju misslyckats lite på vissa håll, en plantering av en björk, som säkert var nätt och fin vid nedsättningen, hade växt sig så stor så ingen skulle väl ta sig upp där även om dom var insmord i smör och hur löst det där locket än satt...
Kontrasten är ganska stor om man jämnför med den judiska delen där gravstenarna är stora och i massiv sten. Gravstenarna är också formade att vara platta uppå så man enligt judisk sed kan lägga en sten där vid varje besök. På gravstenarna finns ofta ett par händer i välsignande gest som visar att där vilar en Kohanim, ättling till Aron (präster inom judendomen), eller en kanna som visar på en levit, den hebreeiska stammen.
Efter våra kulturella kyrkogårdsresa gick vi lite wild an crazy med kameran i parken och noterade en medelåldersman som klättrade i en lyktstolpe.....vi vet inte varför och när han klättrat upp gick han sonika iväg. Jen hade en idé om detta och det var " en sån där som klättrar på saker" jag tror att han hade snedtänt på nåt. Eller så var han helt enkelt anställd av kommunen för att byta lampor....
Väl hemma blev det en kaffeskvätt, skvaller, relationsproblem och en massa garv!
En underbar söndag som jag ska avsluta med dammsugning, film två troca och lite tacos tror jag!
Idag kan jag heller inte lyssna mig trött på Loreena McKennitt, så bra!
Ses!:)
Posted by Picasa

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar