Han har varit ensam ett tag nu, så det var dags för honom att möta mormor igen, och jag vet att dom är tillsammans igen. Morfar retas med henne som vanligt och hon skrattar, och som vanligt när han ska retas lyser hela hans ansikte upp när han ska låtsas hålla sig för skratt.
Den som har undgått hans berättelser om när han red upp till Norge under kriget har förmodligen aldrig träffat min morfar, han drog den ganska ofta. Visst, man hade hört den men ju äldre jag blev desto mer insåg jag hur fantastisk den var. Det var ju liksom inte påhittat, lite tänjd på kanske här och var men han var ju fiskare och vi vet ju hur stora fiskar dom får, men i det stora hela var det ju sant.
Min morfar älskade att fiska, och somrarna tillbringades i Sveg som vanligt. Jag var ofta med och när jag sedan blev äldre åkte jag upp på min ledighet för att spela bilbingo, fiska och göra andra utflykter. Jag har massor med historier om min morfar och massor med minnen.
Tex sista sommaren innan mormor gick bort och vi skulle ut och fiska, morfar ror och jag kastar ut för att vara först att få napp. Jag trodde jag hade fått värsta fisken meeen det visade sig att jag kastat fast det första jag gjorde...gissa om morfar var glad. NOT!
Jag filmade min mormor och morfar den sommaren, och tittar på den då och då, det är så skönt att se dem i Sveg, det stället dom trivdes bäst, avslappnat och helt vardagligt.
När jag blundar ser jag dem framför mig när båda två står och vinkar till mig när jag åker därifrån. När jag träffade morfar för två veckor sedan vinkade han till mig när jag gick, jag visste då inte att det var sista gången han skulle vinka av mig och imorgon säger jag "hej då morfar" för sista gången.
En del av mig dör med honom då jag levt hela mitt liv med honom och mormor vid min sida, men jag vet att han har det bra och att varken han eller mormor är ensamma längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar