När jag ska hämta snickarns minsta på skolan så är det ofta det här jag ser:
En rygga på backen.
Själv är han och spelar fotboll som är favoritsporten just nu.
Det stora barnet följde också med hem.
Motvilligt.
Fredagen blev inte riktigt som vi hade tänkt.
Men vi gjorde det bästa vi kunde.
Med andan i halsen och tårarna brännande bakom ögonlocken.
Med ett förtvivlat barn som inte får svar på sina frågor.
Det var vårt fredagsmys den här veckan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar