Alla pappors-dag och lite som mammorna vill....

Fars dag i hos Pers-Hilmisson kan ju innebära vad som helst.
Vi mötte två nyvakna barn som skulle gå ner och göra frukost på säng till pappan i det här huset. Något som för övrigt pappan inte är så förtjust i, och när vi sa att nä vi går ner för pappa vill vill göra scones så ni kan väl hjälpa honom med det så bröt i stort sett det lilla barnet ihop, för så var ju inte traditionen. Pappan såg frågande ut inför just ordet "tradition"?
Men när sconesen var klara så hade vår drama queen torkat tårarna.

Mycket goda scones som han alltid lyckas så bra med!

Tillhörande paket öppning med choklad och lotter. Han får så varierande presenter min man! :)

Sedan åkte vi ut till Ekenäs slott på julmarknad!
Så mysigt och kort och kontanter fladdrade som aldrig förr! Det blev både en stickad babymössa och ett fårskinn att lägga i vagnen.

Trångt om saligheten!

Fikadags och livsnjutarns pöjk tog tomtegröt och glögg samt förklarade sitt dåliga humör med att " han var nog hungrig".  Inte att han var uppe sent dagen innan....

Vi missade spökvandringen med tio minuter men tog vanliga visningen i slottet då ingen mer än jag har gått den. Jag skrev till och med en uppsats om det i tredje klass fastän jag inte varit där :)
Men jag blev så besviken och kände mer sorg ,än som annars när jag går i slottsmiljöer glädje och tillhörighet. Sorg för att slottet är så dåligt skött, alltså dom har Sveriges bäst bevarade renässansslott och vet inte hur de ska hantera det. "Vi har försökt återställa det till 1800-tal". Nä det har ni inte, ni har en Picacho ( en Pokemon) som sitter i en skrinda från 40-talet , ljuslyktor utställda här och var från IKEA 1970-tal. Och varför ska man återskapa 1800-tal i ett medeltidsslott?? Då återskapar man medeltiden!
Nä det var ledsamt och jag ville bara ut därifrån!

Blomsterutställningen var ju fin.

En fin kälke i matrummet

1800-tals micro? 

Efter slottsbesöket var det matdags och Pinchos var bokat med Svala och Jerry.
Där följde den mest religiösa matupplevelse som det lilla barnet någonsin varit med om. Det var "mmmm" varvat med alla superlativ tänkbara!
När jag frågade om O´learys var borta från födelsedagslistan så kom svaret blixtsnabbt tillsammans med en febril nickning " jaaa".
Grattis Pinchos ni har just fått en ny stammis.
Han kunde inte ens sitta stilla så uppspelt som han var!

Gottigott!