Ljudnivå

Idag var första dagen vi skulle vara utan make och pappa, men det blev en halvdag bara. Det var både tandläkare till S och hörseltest på E som gjorde att det blev det.
Lite skönt tyckte jag...
Det stod i papperet vi fick från ViN att barnet skulle sova när testet skulle göras och hon somnade fint på vägen dit. Vi skulle komma in 11,45.
12.00 hade vi fortfarande inte kommit in.
Jag undrar hur de tänker där? Det är ju inte så att vi styr barnets sömn, vi får ju liksom vara glad att det passade in. Som vanligt så brukar jag jämföra med restaurangbranschen.... När vi kom in på mottagningen så satt en halvtrött receptionist där. Hon sa hej ( kors i taket) och sedan " ett efternamn då". Jag svarade och hon bekräftade tiden samt hänvisade oss till ett väntrum ( eller mera en garderob) kallad F.
Tänk er att ni bokat bord på vilken restaurang som helst. Ni kommer in och hovis säger " hej, ett efternamn då". Jo men den kritiken på FB skulle ju bli fin...
Ingen ursäkt då hörseltestkvinnan kom utan endast "vi ska häråt".
Ingen presentation eller något.

Jag vet inte ens varför jag bryr mig längre? Att jobba inom vården är uppenbarligen inte ett serviceyrke för majoriteten...

E blev godkänd och har bra hörsel och det firade mamman med en räkmacka som fick följa med hem och sedan åkte vi till Söderköping och tvättade bilen när E ändå sov så bra.
Tysken har hamnat långt ner på pyssla-om-listan så han behöver lite TLC emellanåt.

Det är tröttsamt att tvätta bil och testa öron.