Pers Loge!

(Bilder får ni när jag kommer till ett bättre internet)
Så var sommarens stora logfest avklarad! Så underbart kul att jag kan nog inte ens beskriva det.
Vi började lördagsmorgonen med pyntningen av logen, björkar i logbacken, den nytextade skylten upp, dukning och så vidare, var jag ganska avspänd ...ja, fram till två ungefär, sen gick pulsen upp i 350 och höll sig på den nivån tills klockan var närmare ett på natten. Jag var lite orolig att allt inte skulle bli som jag tänkt och planerat, att mina gäster skulle tycka det var tråkigt och ogenomtänkt. Så min svägerska, den underbart tjocka tjejen som slitit hund trots att hon är höggravid, undrade om jag tänkte andas nångång under dagen....ehh nä, det hade jag nog inte tänkt.
Karin och Ida kom ju på fredagskvällen med all mat och greppade allt jag pekade på , men ibland är det så svårt att säga vad folk ska göra när man inte vet själv.... Mamma, pappa, brorsan, syrran, svägis,syskonbarn och farmor var också högst involverade, underbara familj! Runt halv fyra kände jag att det enda jag ville var att hoppa i sjön så jag kunde sluta svettas men det fanns det ingen tid för, så det fick bli, på skarp inrådan av min dominanta svägis, en dusch! Men sen var det bara på det igen för helt plötsligt var klockan sex och mina gäster började komma. Det var så otroligt kul att se alla glada countryklädda gäster komma stegandes uppför logbacken och jag kände mitt hjärta hoppa till över att ha sån underbar familj och vänner! Sen rullade allt bara på, välkomstdrink, tipspromenad ( som misn syster gjort och som tydligen handlade om mig), mat, mera tävling och sång och musik. Runt tio, trodde jag, kom min syster och var jättearg, klockan hade gått så fort så deras chaufför stod redo att skjutsa hem dem. Klockan var inte tio, den var kvart i ett!! Tiden bara for iväg. Men innan hon for hem så höll hon det underbaraste tal en syster kan hålla om hur förtryckt hon var när vi var små, men det var inte så farligt ändå när det väl kom till kritan.:) Även min barndoms vän Eva höll ett fint tal och Ida. Musik blev det mycket av och det mesta stod min bror, Foppa och Sara för, Karin ville men kom inte riktigt dit..... Kvällen innehöll det mesta och som väntat kom det ju oväntade gäster på besök, men the more the marry, eller hur är det vi brukar säga......
Ingen ville sluta festa och minsta av allt jag, men strax efter fyra bröt vi upp och jag kom nog isäng vid kvart i fem, men hade lätt kunnat fortsätta till in på förmiddagen tror jag! Ett stort tack till alla som medverkat för att detta blev årets fest och för att jag hade så underbart roligt, det känns fint att ha så många vänner som åker land och rike runt när jag ber om det. Min familj som är en jag aldrig skulle byta ut och gärna skulle göra karbonkopia av så att alla kunde få en likadan.Ni är guld värda allihop och jag älskar er!