Helt färdig efter dagen har jag landat i soffan vilket verkar bli min kompis ikväll. Snorig och hostig. Vi var tre man kort idag på eftermiddagen och det är liksom ingen lek. Man kan heller inte säga till kunden att man är stressad, ja vissa kan man säga att " det är lite körigt idag". I restaurangbranschen bestämmer den som beställer tempot, jag har alla typer " kan du vänta lite" då ska de expidera en kund i tre minuter å det är en jäkligt lång tid i min värld, eller " kan du ringa fem minuter innan fyra" ( när de frågat när jag slutar) vilket innebär att de ska börja ge sin order på tjugo minuter då. Eller få telefonsvarameddelande " ring mig så fort du kan" så när man ringer sullas det runt i kylar (vilket innebär att samtalet bryts och jag får ringa upp) och orderläggningen låter " ehhh va vad det nu jag skulle ha...ehh nähä inte det näää..." Gaaaah man vill bara skrika " KOM IGEN NU DÅ FÖR FAN JAG HAR OCKSÅ ETT LIV OCH VILL GÅ HEEEEM".
Men nä.
Jag är svensk, foglig, trevlig och har ett bra kundbemötande så jag bara biter ihop och försöker föreslå vad de kan ha glömt.
Nä man skulle vara mer som han som äger kiosken bredvid mitt hus. Jag skulle gå ner och köpa en glass kvart i åtta, han stänger åtta, så jag går in i en redan släckt kiosk och ställer mig för att välja glass då han säger med en fantastisk brytning " kan du skynda snälla jag ska med spårvagnen som går fem i". Och jag blir så paff att jag rycker första bästa glass, betalar och går. Men det var hans sätt och det är ju inte så att jag inte går dit igen, men jag går tidigare nästa gång.
Ska kanske testa det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar