Det är dagen som är avsatt för alla som bär på HIV eller är AIDS-sjuka.
Tyvärr är det inte många som vet detta eller verkar vara speciellt intresserade heller.
Jag var ganska okunnig i frågan och om det röda bandet tills en av mina vänner upplyste mig.
Min tanke har nog hela tiden varit: det händer inte mig.
Cancer verkar vara en mera rumsren sjukdom att stötta och något som vem som helst kan få.
Men jag kan informera er om att VEM SOM HELST kan få HIV också idag.
För mig var nog HIV och AIDS mera förknippat med de som dog i AIDS på åttiotalet , bögar och möjligtvis apor i djungeln. Nåt groteskt, sjukligt och inte alls nåt som fanns i min närhet.
Men så kom utvecklingen ikapp mig.
Vi lever i en tid som har öppnat upp för att var sig själv. Det är ofta man stöter på killar och tjejer som är bisexuella och testar. Underbart att kunna vara sig själv.
Men det betyder också att den överförbara sjukdomen HIV också blivit en öppen sjukdom för alla.
Killen du träffade i lördags som är heeeelt underbar och inte som alla andra och förstår dig så väl och kan bejaka sin kvinnliga sida, kan ha bejakat det med en kille helgen innan....
Men det är inte många som tänker så utan för många , även för mig innan jag fick kunskap, så är det en sjukdom förknippat med homosexuella män .
Det är ledsamt att se att det inte var mera än ett hundratal i St Olai kyrkan igår kväll. NT gjorde ett inlägg om det i tidningen idag men största rubriken var en lottovinst, Folkbladet valde att skriva om skräpet efter Julgalan....
Jag såg inte heller många av mina vänner i kyrkan, och det känns som hade vi haft en cancergala, eller något för hemlösa så hade det varit fullsatt.
Men vi som var där möttes av värme och kärlek, och vi uppmanades om att tänka på alla vi mist och alla vi kämpar med, INTE bara de med AIDS och HIV utan ALLA.
Trumslagarna i fackeltåget invigde stunden |
Åsa Jinder sjöng och spelade nyckelharpa |
Jag och Daniel avslutade med sång ( bilden lånad av Candy) |
Candy poserar framför ljusen vi tände ( Bild lånad av Candy) |
Daniel med Joy-kören |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar