The wicked witch

I så många sagor så figurerar den elaka styvmodern.

Jag kan skriva en saga om den ledsna styvmodern.
Jag har aldrig blivit kallad det ,styvmor, då det lilla barnet alltid sagt "jag har två bonusföräldrar, två mormorar, två morfarar. tre farfarar, men en vet jag inte vem det är och tre famorar", sen hur många kusiner och fastrar och mostrar på bonussidan det fanns det orkade han inte räkna till.

Så när han har presenterat mig så säger han alltid att jag är hans bonusmamma.

Och det är väl fint. Bonus.
Du får liksom på köpet.

Jag ville inte ha på köpet. Jag hade redan provat det och det funkade inte. Jo, med barnen och deras mamma, men inte med pappan. Det var han som rörde till det så till sist var det jag som hade barn med mamman....

Men känslor är inget man rår på och när min blivande man äntrade scenen så kom två små pärlor med.
Jag tvekade inte. Vi klickade direkt.
Jag insåg att jag kommer att älska dessa barn lika mycket som deras far och vi blev snabbt en familj.
En fungerande familj.

Vi är inte det längre och det gör mig så ont.
Så ont för min skull , för deras skull, för min mans skull och nu för deras nyfödda systers skull.

Barn ska inte bestämma själva. Barn är just barn och har sina (båda) föräldrars vägledning tills de har blivit vuxna nog att kunna ta tunga beslut.
Beslut som man ibland  kan få ångra ,men då är man iallafall medveten om det val man gör.
Barn gör inte det. De ska växa upp och förstå ett dumt beslut som de tog utan att veta varför.

Ni vet när man var barn och hade haft sönder något nytt dyrt man fått och kastade den i papperskorgen och sa att den var stulen  istället för att berätta hemma. Det gör man när man är barn.
I vanliga fall så ser mamma igenom det hela och man är rökt ändå, men jag lever inte i " i vanliga fall" nu.


Vi hade en sån tjej i skolan 2-3 klass, hennes mamma sprang i skolan varje dag och skällde ut varenda en som hade slagit, stulit , trasat sönder och skvallrat om hennes dotter.
Men det var inte sant. Det var tvärtom.Det visste vår lärare. Efter två fruktansvärda år fick hon byta skola då vi alla andra mådde så dåligt.

Jag trodde inte som vuxen att jag skulle få tillbaka den där känslan men det har jag mu.
Illamående och ont i magen.

Den flickan skulle inte heller ha fått styra över sina beslut, jag tror hon var nyinflyttad och osäker. Ville komma in i en grupp som sedan förskolan gått tillsammans. Hon gjorde det fel och hennes föräldrar skulle ha gett henne vägledning.

Nu är jag i den känslan igen.Som jag hade då och det gör ont.
Jag lider för min skull, för deras skull, min mans skull och deras nyfödda systers skull.

Vi ska vara i glädjerus nu. Bara njuta av att vi fått ett vackert mirakel tillsammans som förgyllt och kompletterat vår familj. Vi ska alla känna så.
Men istället så ska vi nu lägga energi på att känna saknad, vara ledsna och må allmänt dåliga.

Det känns väldigt orättvist.
Mot mig, mot dem, mot min man och mot vårt nyfödda barn.

Resande

Det blev visst en tripp hem till Dalom igen i helgen som var.
S ville hem och mäta lite till renoveringen och min bror fyllde år så vi passade på att gratta lite.
E hade svårt att sova den här gången, både upp och hem, men det är bara att hon vänjer sig för sluta åka det gör vi inte! :)
Så var det ju Mello oh jag och mamman tittade ute i stuggu medan pappa, S och E var i huset och tittade på trav! Jag gissade på att den där Robin skulle vinna och det gjorde han. Jag tycker att det är en internationellt gångbar låt så det var helt ok.
Så hann vi med lite besök hos farmor, hon älskar att ha påhälsning och njuter när E är med.
En skön helg igen och precis det lugn vi behövde.

Morbror T och kusin Nova Li kramas lite med E

TPs favvotårta på kalajs

Jag och Mamman dricker lite Richard Juhlin till Mello. Bra alternativ till Taittinger!

Promenad på väg till gammelfarmor Frida

Halleluja moment

Idag somnade barnet i vagnen när vi var ute och gick!!
Hon skrek ju naturligtvis ett tag men hon somnade ! Helt otroligt.
Det här ska vi ha som rutin tycker jag....

Internationella kvinnodagen

Idag är det internationella kvinnodagen.
Den ska uppmärksamma ojämställdhet över hela världen.
Men istället för att uppmärksamma detta så har det istället blivit en dag då vi gratulerar varandra till att vara kvinna.
Jaha?

Jag vet inte riktigt hur kvinnor i tex Sollefteå känner idag när de blir grattade till att vara kvinna.
De får föda barn i bilen då deras BB stängdes ned.
När jag fick mitt barn låg hon i hjässbjudning och kunde inte komma ut, jag var tvungen att genomgå ett kejsarsnitt. Skulle min man då ha utbildats i att hojta fram en morakniv och en flaska Renat så han hade löst detta i bilen också?
Det är helt galet att man ens stänger ett BB 2017. Hur kan det vara möjligt? Är värdet på en kvinna så litet att de tänkte " hmmm föda barn hur svårt ska det vara , det kan de väl göra i bilen".

För de kvinnor som kommer från andra länder ska Sverige se till att de snabbt kommer ut i arbete när de kommer hit. Det innebär att hitta deras kompetens oavsett vad de arbetat med. För många kvinnor är det en dram come true när de får veta att de kan söka ett jobb trots att de "bara" varit hemmafruar.
Tyvärr kommer de flesta inte så långt då deras män inte tagit klivet in i Sverige eller 2017 och sätter stopp för detta. För vem ska då vara hemma och ta hand om barn och laga mat.
Jag vet inte hur ett "grattis " skulle tolkas i deras värld.

Som kvinna 2017 kan man fortfarande få skulden för en våldtäkt trots att man är handikappad, sitter i rullstol och säger nej.
För att hon "pga sin funktionsnedsättning inte kunde göra tillräckligt motstånd".
Grattis till henne på internationella kvinnodagen.

Men misstolka mig inte.
Jag tycker om att vara kvinna. Kvinnlig. Att det finns manligt och kvinnligt.
Jag vill bara ha en rättvis värld att vara kvinnlig i.

Helg i stugan

Efter att mamma varit en ängel och kommit ner till oss så åkte jag och E med henne hem i torsdags och sedan kom S efter i fredags.
Det är så skönt att vara hemma och i stugan och E sover så bra där uppe. Den hjälp som vi får med att bara kunna få duscha och äta är ovärderlig så tycker de ju om att träffa E också.
I helgen kom även Bella på besök och mitt kusinbarn Josefin kom med en fin present i form av kläder. Jag är så glad att de vill komma och träffa vårt lilla mirakel!

På lördagen var vi hos farmor och firade lite igen då min syster inte hunnit med det, och efter det så käkade vi tacos ( på en lördag ?!?) och kollade på Mello!
E gick från famn till famn och var så nöjd!
En skön helg helt enkelt!

E sitter i min farfars gamla vagn och väntar på att mormor ska komma ut till stugan på 11-kaffe.

Emma med kusin Maja

Lil Sis och mami lagar mat

Hmmm?

Ni vet när man säger: ska vi se en film?

Lyckligt lottad

Jag är så tacksam att ha haft mamma här hos oss sen jag blev dålig. Jag tänker på dem som inte har en mamma på något sätt, kanske inte i livet eller kanske inte någon som bryr sig.
Min mamma är ett samtal bort och 4 timmar till att vara på plats.
Jag är så glad för det.
Hon är så bra med E också och det gör mig lugn.Det är inte så att min man inte kan sköta henne men han jobbar och då är det skönt att få hjälpen man inte kan ge henne själv.

E älskar sin mormor!