Toppjobb igen!

Då var det dags för Svensktoppen nästa och jag sitter i juryn även i år.
Ett jätteroligt jobb och jag känner mig hedrad som ännu en  gång fått förtroendet.
Så igår var vi inbjudna till intervju i Radiohuset och P4 Östergötland.
Mycket trevligt och roligt att träffa Kim och Fopp igen, det var evigheter sedan!
27 maj är finalen och då ska vi ha tagit fram 5 bidrag som ni får rösta på.

Bekant omgivning nu

Skicka in!

Jag hade den lilla praktikanten med mig

Juryn minus vår ordförande Micke P3 Cederberg

Isländska ägg...

Lustigt att en ö med 320 000 invånare har gigantiska påskägg?
Nä, med tanke på att både min svägerska, svärmor och sambo är riktiga gottegrisar så förstår jag det.
Nu tror jag att alla är det från Island så de så.
Det lilla barnet tyckte iallafall att det var smaskigt!

Äggstra allt...

Det var inte ägglickt.....

Farmare

Jag har smygtittat på ett program.

Till frulle varje vardag på 4:an play, hur tidigt eller sent det än har varit jag ätit frukost så har jag kollat.

Det är inte särskilt bra eller spännande, lite tröttsamt med intriger och olika bokstavskombinationer på folk men ändå har jag följt det... ( ?!)

Ja man vet inte varför....

Men nu är det slut.

Sista programmet var igår, alltså jag kollade på det i morse.

Hur har det varit i mina ögon: 

De tre första att åka hem, Elsa ( tyckte nog inte att det var roligt men skyllde på att hon "tappade bort sig själv" ) Daniel och JC , en förstoppad och en hungrig. Ingen förlust.

Den parallella världen , Torpet, bar sätt att öka spänningen i den så annars menlösa programidé egentligen...

Två av fyra åkte även hem därifrån, en röksugen och en uttråkad.

Lösnagel-Sylvia åker ut från Farmen och in på Torpet, in på Farmen igen för att sen åka ut och hem.

Men styrketränar-Ida och prästen Örjan kom in på Farmen och gjorde det bra.

Gnäll-Amanda, ADHD-Ros-Marie och Viktig Petter-Sebastian hade bestämt sig att mobba ut alla som kom in senare. Dock gick ju inte det så bra då de fick äta sin egen medicin efter ett tag.

Hur som helst, sist i finalveckan var Amanda, Jocke , Örjan och Alex. Ida åkte snopet ut precis innan och i en tävling utan förvarning.

Två dagar innan finalen och för att utse en person som gick direkt till final och en förste kämpe till kvarten kom så alla farmare tillbaka.

I det här läget så kom det äkta hyckleriet in.

Ni vet Tv4 som är " alla gillar olika", " rör inte min kompis" osv... och även i dokusåpor får man vara hur man vill mot varandra.

De starka i farmar-gruppen dvs ADHD-Ros-Marie, Viktig Petter-Sebastian och Lösnagel-Sylvia gick öppet i mobbing attack mot Amanda. De andra tittade på.

Ja lite som i skolan.

På rasten.

Det var pinsamt och plågsamt att se.

Det står utbildade människor, t o m en som är politiker och bara tittar på.

Och för Tv4 är det helt ok att sända det här.

Hade Amanda varit somalisk muslim hade det naturligtvis inte sänts eller tillåtits, men nu var Amanda blond tjej från Skåne.

Hon blev ju då naturligtvis förste kämpe och Jocke gick direkt till final.

Jocke som det flesta ansåg som den enda som var värdig vinnare av Farmen.

Hmmm, han som strejkade, inte orkade göra klart uppdrag och som ALLTID hade nåt att skylla på.

Det slutade dpck inte så bra eftersom han stod mot Örjan i finalen.

Den enda som jag anser som värdig vinnare av Farmen.

Han kämpade med alla uppdrag, gjorde det storbonden sa till om, satt en hel natt och tillverkade en ugn för att klara uppdraget, hanterade djuren utan problem, var trevlig och omtänksam.

Ja och han vann!

Så nu får jag äta frulle utan Farmen framöver.

Men jag kan ju alltid kolla på direktsändningarna från Riksdagshuset.

Det är ju samma sak.

Lördag i skogen och hos grannen!

Så skönt att vakna till ett glatt barn som vill ut och cykla!
Att han sen inte orkar mer än en km och vill vända är en annan sak, men han är ju ganska lätt att finta bort och från att vara " så trött att man kan lägga sig ner och inte ta ett steg till" till " jag springer så fort jag kan bort till stenen" tar ju liksom 5 sekunder.
Vi gick iallafall igenom skogen för att hitta lite mysiga utflyktsplatser för sommaren och jag tror vi tyckte att det var lika mysigt alla tre.

Efter de obligatoriska lördagssysslorna-åka till affären och till returen så var vi bjuda till grannen på födelsedagsmiddag!
Alltid lika trevlig och god mat!

Far och son tar sig fram på stigen!

Ellies presang som skulle vara ett påskägg.... Naild it!

Glatt gäng på middag!

Fredagsmys.....?

När jag ska hämta snickarns minsta på skolan så är det ofta det här jag ser:
En rygga på backen.
Själv är han och spelar fotboll som är favoritsporten just nu.

Det stora barnet följde också med hem.
Motvilligt.

Fredagen blev inte riktigt som vi hade tänkt.
Men vi gjorde det bästa vi kunde.
Med andan i halsen och tårarna brännande bakom ögonlocken.
Med ett förtvivlat barn som inte får svar på sina frågor.

Det var vårt fredagsmys den här veckan.

Livets gång

Igår åkte jag hem för att ta avsked av en familjemedlem.
Min farfars syster, faster Karin. Ja hon var ju pappas faster men gick väl under det namnet för alla.
Hon blev nästan 90 år, hon begravdes dagen efter sin födelsedag.
Vi blir tydligen gamla i vår familj och jag hoppas att resten blir det också nu.
Det var en jättefin och ljus begravning med mycket musik och sedan det vanliga kaffet efteråt i sockenstugan.
Jag satt och tänkte på Karin på vägen hem, hur jag mindes henne.
Hon var snäll, jobbade som dagmamma så det var ju roligt att komma dit för det fanns alltid nåt att leka med. Dom bodde i Falun och jag minns att jag alltid tyckte att det var så fascinerande att stå och se alla lampor lysa i deras hyreshus när det var mörkt.
Hon bodde på äldreboendet i Enviken på slutet och även om hon inte visste vem jag var till och från så var hon alltid glad och trevlig.
Det kändes fint att ta adjö iallafall.
Nu är hon med farfar och  Agnes i himlen.

Vacker kistblomma

Hem från hem åkte jag med en packad tysk och nu kan snart våren komma till altanen....

Mitt värde

Igår kastades hela min värld uppochned.

Jag har under hela mitt liv haft den totala kontrollen över allt som händer runt mig och med mig.

Det är sällan jag låtit något styra mig eller stoppa mig.

I dagsläget är det inte mycket jag kan kontrollera.

Jag är helt plötsligt i en sits där jag måste ta hjälp av andra.

Det är då man ser var mitt värde är.

Och igår sänktes mitt människovärde till noll.

Jag tappade helt fotfästet.

Men i denna värld som jag upplever helt ny, så finns något som också är helt nytt.

Jag är inte ensam.

När jag ger upp, när jag tappar bort mig och när jag inte vill mera.

Då finns han där.

Han ger inte upp, han hittar mig igen och han vill.

Han vill allt mitt bästa och han vill allt vårt bästa.

My little pony är my rescue.

Jag trodde inte ens att det var möjligt att ha den tryggheten.

Nu ska jag försöka hitta styrkan igen att känna att jag har ett värde trots allt.

För mig, för honom, för oss.